Fy fan!

utdrag ur taxilandet, en kvinna som förlorat kampen mot cancer


Ditt huvud vilande på sängkanten vänt mot dörren. Jag kryper nära. Stryker dig över håret och ger dig en stor och en liten puss på örat som jag brukar. Du vaknar inte. Jag klappar dig på kinden igen för att du ska känna mig. Det är första gången någonsin vi inte sagt godnatt. Det kommer bli många fler. Alldeles för snart. Jag är där nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0