superkrafter

Det finns tillfällen i livet då man önskar man hade superkrafter. När någon i ens närhet far illa av något och man kan bara stå bredvid och titta på. Min mammas förjävliga eksem till exempel.

Men så finns de tillfällen då det egentligen inte krävs så mycket för att göra det bättre. Men det beror inte bara på en person utan två eller flera. Det är inte mej direkt det drabbar men likväl kan man bara stå vid sidlinjen och peppa på och hoppas. Att den andra kan ge det en chans och lappa ihop allt igen.

Om jag är besviken, vad är inte den andra?

Handen är utsträckt, nothing more to do!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0